Så värderas ett företag, både rationellt och emotionellt

Att sälja ett företag är en komplex process som inte bara handlar om ekonomiska faktorer, utan också om djupa känslomässiga överväganden. Detsamma gäller värderingen av företaget. Det är viktigt att erkänna och adressera dessa känslor för att kunna göra välgrundade och balanserade beslut. I den här artikeln tittar vi på både rationella och emotionella värderingsfaktorer.

–     Trygghet i den framtida intjäningen, svarar David Hallbäck, Partner & Transaktionsrådgivare på Svensk FöretagsFörmedling i Göteborg, när vi frågar vad som är allra viktigast för en köpare när denne lägger ett bud på ett företag.

Rent krasst kan man säga att det är köparen som bestämmer företagets värde och därmed köpeskillingen och ju mindre osäkerhet en köpare känner, desto högre värdering kan företaget få. Köparen gör sin egen förvärvskalkyl och vågar betala mer om han eller hon känner trygghet i den framtida intjäningen. En viktig del i företagsvärderingen, både från säljarens perspektiv och från Transaktionsrådgivarens är att skapa denna trygghet.

Ett sätt att skapa trygghet är att hålla sig till en i förväg fastställd värderingsmodell och en sådan har Svensk FöretagsFörmedling. Modellen säkerställer en systematisk genomlysning och analys av alla de rationella faktorer som påverkar marknadsvärdet. Resultatet blir att säljare och köpare får ett korrekt, aktuellt och marknadsmässigt underlag inför förhandlingen. Här är modellen i korthet:

Steg 1. Genomgång av verksamheten och den finansiella informationen.

Här görs en översyn av företagets verksamhet, ekonomi och historik. Detta kompletteras ofta med företagsbesök samt intervjuer med nuvarande ägare, för att få en så korrekt bild av bolaget som möjligt.

Steg 2. Omvärldsanalys.

Parallellt med steg 1 görs en omvärldsanalys av bolagets bransch, konkurrent- och kundsituation. Denna analys samt faktaunderlaget från steg 1 utgör sedan basen för värderingen.

Steg 3. Värdering.

Värderingen vägs nu mot faktisk köpeskilling för andra företag i samma bransch och närliggande branscher. Statistik hämtas ur en databas med tusentals genomförda affärer. I detta steg används också en modell som indikerar vad en köpare kan betala för företaget med en rimlig avkastning på sitt förvärv.

Steg 4. Värderingsrapport.

Den slutgiltiga värderingsrapporten innehåller detaljerad dokumentation av samtliga analyser, relevant statistik, värderingsresultat ur olika perspektiv samt en sammanfattande rekommendation och bedömning av bolagets marknadsvärde.

Sammanfattningsvis är företagsvärdering en balansakt mellan att använda kvantitativa data och göra kvalitativa bedömningar. Det är en komplex process som kräver noggrann analys, erfarenhet och ofta professionell rådgivning för att minimera osäkerheter och nå fram till en rättvis värdering.

Särskilda utmaningar med värderingen.

Det finns flera utmaningar och svårigheter som kan uppstå. Här är några exempel: Det är svårt att prognostisera framtida kassaflöden. Det är svårt att förutsäga marknadsförändringar såsom nya konkurrenter eller teknologiska framsteg. Det är svårt att bedöma immateriella tillgångar som varumärken, patent, och goodwill.

Vi frågar David Hallbäck om han har varit med om situationer med säljare som skapar utmaningar i processen:

–     Vissa säljare vill ha betalt både för den framtida intjäningen och för kapitalet och tillgången som ska skapa denna intjäning. Det går naturligtvis inte, säger David Hallbäck. Man kan inte få betalt både för kapitalet och för den kommande avkastningen.

I övrigt gäller det att förstå hur en tilltänkt köpare resonerar.

–     En köpare lägger naturligtvis ett bud utifrån vad de tycker att bolaget är värt. Ingen betalar en hög köpeskilling för ett bolag för att vara snäll eller för att säljare varit duktig, fortsätter David Hallbäck.

Det leder oss in på resonemanget om de emotionella aspekterna av en värdering.

Subjektiva bedömningar av företagets potential och risker påverkar värderingen men de inblandades emotionella aspekter påverkar också. Olika intressenter – köpare, säljare och investerare – kan ha olika åsikter om vad som är viktigt och hur det ska värderas.

Vilka är de vanligaste emotionella utmaningarna?

När det gäller företagsvärdering kan de emotionella utmaningarna vara minst lika betydelsefulla som de tekniska och finansiella. Här är några av de mest utmanande emotionella aspekterna:

Känslomässiga band.

Säljaren har känslomässiga band till företaget. För många ägare, särskilt grundare, representerar företaget år av hårt arbete, passion och personliga uppoffringar. Att sätta ett pris på något som är så känslomässigt laddat kan vara mycket svårt. Likaså kan företaget vara en stor del av ägarens identitet och självbild vilket gör det känslomässigt utmanande att överväga att sälja och låta värdera företaget. Att sälja ett företag innebär ofta en stor livsförändring och en osäker framtid, vilket kan vara skrämmande och ångestfyllt. Många ägare oroar sig för att förlora kontrollen över något de har byggt upp och att nya ägare inte kommer att driva företaget på samma sätt eller med samma värderingar.

Skillnader i värdering.

Ägare kan ha en annan uppfattning om företagets värde jämfört med externa värderare eller potentiella köpare, vilket kan leda till frustration och känslomässiga konflikter. Likaså kan skillnaden mellan vad ägaren hoppas få och vad marknaden är villig att betala kan vara en källa till stor besvikelse. I familjeägda företag kan värdering och försäljning skapa konflikter inom familjen, särskilt om det finns olika åsikter om företagets framtid eller rättvisa fördelningar. Konflikter mellan generationer kan uppstå om yngre familjemedlemmar vill modernisera eller sälja, medan äldre medlemmar vill behålla företaget.

Så hanteras de emotionella aspekterna.

För att hantera dessa emotionella utmaningar kan det vara en lösning att anlita en erfaren transaktionsrådgivare som kan erbjuda stöd och hjälpa till att navigera i de känslomässiga aspekterna. Det är också ett bra råd att kommunicera öppet, att ha öppna och ärliga diskussioner med familj, medarbetare och andra intressenter för att minska konflikter och bygga enighet.